lördag 13 augusti 2011

Innerlighet...

Att leva innerligt. Det är ett konststycke. Det är något jag arbetar på varje dag.
För mig betyder det att leva i varje givet ögonblick, att se och känna varje intryck, varje känsla, dom jobbiga också. Men att ändå inte förskräckas, att kunna ta det som sker och känna tillit till livet.

Jag kom för ca fyra år sedan i kontakt med "mindfulness" det visade sig passa mig bra, samtidigt gick jag på kroppskännedom. Detta tillsammans gav mig ny luft under vingarna efter lång tids utmattningsdeperession med allehanda medikament mot "livet". Kändes som en ny dörr öppnade sig. Med övning kunde jag så småningom flyga själv. Kände styrka. Gjorde slut med psykiatrin, lämnade tillbaka medicinen på Apoteket och tackade för lånet. Promenerade bokstavligt talat ut i livet igen!
Jag är så glad att jag hade modet att följa min känsla, mitt hjärta ,att  jag vågade lita på mig själv och  tro att det skulle hålla. Det höll.

Efter det har jag utvecklat mig i meditation som är ett otroligt starkt redskap för återhämtning  och avkoppling. Ett sätt att förflytta sitt medvetande till en klar och ljus plats där puls och andning går ner, där energin flödar och där information kan tas upp på ett sätt som inte är möjligt "här". Iallafall inte för mig.
Jag har lärt mig, vågat vara i dom tunga känslorna likväl som i  dom ljusa. Alla mina känslor finns i min kropp, så ser jag det. Om jag tex känner ångest då stannar jag upp, går in i känslan, känner efter var i kroppen den befinner sig. Hur ser den ut? Form? Färg? Densitet? När jag identifierat den går jag in i den fullt ut, är där en stund. Ibland är stunden kort, ibland längre.Där i stunden tar jag tillbaka kontrollen och "andas iväg" känslan. Jag tackar för upplevelsen och släpper den bara. Jag är inte rädd längre, Jag kan, jag har det i mig!
Meditation, att hämta hem energi-det är min medicin! Och det gör jag lika gärna ute som inne.

Och det är detta jag menar med innerlighet, att känna allt! Både svart och vitt, kärlek, glädje, sorg, förtvivlan och lycka och många känslor däremellan.
Att stanna till och se en blomma böja sig för att en skalbagge promenerar på den, att ta en mun kallt vatten och njuta av det, eller lyssna till vinden som susar och stormar. Närvaro, tacksamhet. Innerlighet.

Myran

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar